Snart dags för derby. Sista matchen innan uppehållet för U21-EM.
Därmed läge att titta lite nogrannare på de siffror kring olika former av domslut som ursprungligen presenterades här.
Men denna gång behandlas stockholmslagen inte som grupp utan var och en för sig.
Förutsättningarna är dock desamma.
Har även denna gång fokuserat på hur olika former av aktiva domslut (frisparkar, varningar, utvisningar och straffar) fördelats lagen emellan under 2006 – 2008.
Siffrorna är normaliserade för en säsong om 30 matcher och de ”övriga lagen” IF Elfsborg, IFK Göteborg, Malmö FF, Halmstads BK, Helsingborgs IF, Kalmar FF, GAIS och Gefle IF) finns återigen med, men mest som referens.
Och återigen har poängskörden (och därmed de sportsliga prestationerna) under perioden varit mycket snarlik för de olika lagen. Något som underlättar analysen, jämförelsen och slutsatserna.
Djurgården har under peioden fått ihop 1,49 poäng/match, AIK 1,62 poäng/match och Hammarby IF 1,46 poäng per match. De ”övriga lagen” snittar på 1,50 poäng/match. Skillanden mellan AIK och Bajen är således lite drygt 4 poäng sett över en säsong om 30 matcher. Inga enorma skillnader med andra ord.
Men nog med bakgrund. Ner till siffrorna. Hur ser det egentligen ut?
Jag tror att de flesta av er redan har en hypotes om hur det ser ut. Är jag helt ute och cyklar om jag gissar att den stavas: ”F-Ö-R-D-E-L A-I-K”?
Inleder med frisparkarna…och då de som lagen får med sig.
Som ni märker är skillnaderna här mycket små. Konstigt nog!
Över en säsong om 30 matcher får t.ex. AIK totalt 15 fler frisparkar med sig. Det bjuder vi på.
Men sedan har vi frisparkarna ”mot”.
Och här börjar skillnaderna att visa sig.
Bajen får – återigen i jämförelse med AIK – under en säsong i snitt 65 fler frisparkar mot sig än AIK.
Återigen, relativt små tal sett per match, drygt 2 stycken, men…..är det rimligt?
Och skillnaderna fortsätter när man går över till att studera varningarna.
Även om de ”övriga lagen” i mycket mindre utsträckning varnas än stockholmslagen så finns det tydliga skillnader..
Och återigen är det till Bajens ”nackdel” och AIK:s ”fördel”.
En skillnad om sex fler varningar i snitt per säsong för Bajen i förhållande till AIK går helt säkert att översätta till ett antal fler avstängningar (2-3 stycken?) för Hammarby än för både AIK och Djurgården under Allsvenskans slutspur.
Är det rimligt?
Sedan kommer vi till utvisningarna.
Återigen, Stockholmslagen utmärker sig negativt jämfört med ”övriga lag”´.
Här ligger Bajen och AIK – av någon anledning – jämnt. Men skillnaden mot övriga lag är obegriplig. Och orimlig, eller?
Avslutningsvis har vi straffarna. Straffar ”för” och straffar ”mot”. Och här blir skillnaderna smått absurda.
Till AIK:s fördel.
Om man räknar lite så är det så att för varje straff Bajen får med sig så får AIK 2,5 gånger fler straffar med sig per säsong .
Med 4,4 straffar i ”rätt riktning” är AIK dessutom det i särklass mest gynnade laget – inte bara i Stockholm utan – i hela landet. Och det är inga små skillnader vi talar om.
Hur många ”gratispoäng” har AIK hämtat hem där?
Och, är det rimligt?
Men det slutar inte där.
Låt oss ta en titt på de straffar som döms ”mot” laget, dvs. till förmån för motståndarna.
Den här bilden känns lika sjuk som den förra. Fast åt andra hållet.
Bajen drabbas ojämförbart av flest straffar ”mot”. Och det är inte bara i jämförelse med de övriga stockholmslagen utan även totalt i Allsvenskan.
Med vilken logik särskiljer sig Bajen negativt här?
Och….är det rimligt?
Lägger man så ihop dessa siffror kring straffar ”för” och ”mot” får man följande bild:
För var 10:e straff AIK får med sig får de ENDAST 6 ”mot” sig.
För var 10:e straff de ”övriga lagen” får med sig får de 8 ”mot” sig.
För var 10:e straff DIF får med sig får de 12 ”mot” sig.
För var 10:e straff Bajen får med sig får vi HELA 26 ”mot” oss.
Lägger man ihop dessa skillnader ”för” och ”mot” mellan Bajen och AIK så har den senare en fördel (eller ett gap) i sin fördel som motsvarar en faktor om 4,5 jämför med Bajen.
Det vill säga; AIK ”får” straffar med sig och slipper straffar ”mot” sig i en utsträckning som är 4,5 gånger större än för Bajen.
Ä – R D – E – T – T – A R – I – M – L – I – G – T – ? – ? – ? – ? – ?
På torsdag blir det med andra ord – som vanligt – tvunget att vi knyter handen i fickan och hoppas på att domaren inte förstör för oss. Och att Tony plockar fram derbyreceptet. För det där kan han väl nu?
Go Bajen Go
6 Kommentarer
Har noterat – efter att ha läst diskussionen på ett forum som länkar till detta inlägg – förstått att en hypotes kring att siffrorna ser ut som de gör ”skulle ligga hos Hammarby själva”.
Ett intressant men synnerligen korkat (sorry) försök att förklara skillnaderna.
Trots uppenbara fakta.
Men låt mig fortsätta lite kring siffrorna efter som jag medvetet INTE fyllde inlägget med egna teorier.
Och jag vill poängtera att jag INTE är någon större konspirationsteoretiker (även om man ibland funderar).
Jag frågar mig bara: ÄR DET RIMLIGT att det ser ut som det gör?
För det första… notera att detta rör sig om genomsnittssiffror under tre år där Bajen placerat sig 3:a, 6:a och 9:a.
Det kan således INTE vara fråga om någon placeringseffekt där mindre skickliga lag i större utsträckning skulle spela fult.
För det andra, det förklarar heller inte de ofantliga skillnaderna mellan AIK och Hammarby. Eller mellan stockholmslagen eller övriga lag.
Jag inser att det ligger speciellt nära till hands att se det hela som ett problem när man sympatiserar med något utav landsortslagen eller de övriga stadslagen.
För det tredje, om man fortsätter att titta på argumentet att ”Hammarby får skylla sig själv” så borde man kanske utgå ifrån att det rör sig något om spelstil.
Antingen att Bajen värvar spelare som spelar fult, laget har en speltaktik som är spelförstörande eller medvetet går in för att spela på gränsen till det otillåtna.
Den hypotesen faller på flera punkter: (i) startelvan 2006 skiljer sig på varje position jämfört med 2008, (ii) 2006 hette tränaren Anders Linderoth och 2008 heter han Tony Gustafsson, (iii) Bajen är traditionellt sett ett spelande lag som önskar ha stort bollinnehav, och (iv) de spelartyper Bajen värvat är generellt sett 20 kg lättare och huvudet kortare än motståndarna.
Jag ställer därför frågan igen…ÄR SKILLNADERNA RIMLIGA?
Mellan stockholmslag och övriga lag?
Mellan Hammarby och AIK?
Ja, det är klart att siffrorna blir konstiga om man tar med en ”freaksäsong” när urvalet bara är tre säsonger. Ta bort 2006 och AIK har ett snitt på ~2,7, dvs under det allsvenska genomsnittet. Vilket inte heller bevisar ett skit, eftersom urvalet är så litet.
Som vanligt har GBG kött på benen och det är fan läskigt att se statistiken även om man ju alltid haft det på känn så att säga. Självklart är svar1 på frågan om detta är rimligt 1 solklart: NEJ!
Ingenting kommer dock nånsin att ändras hur mycket ”bevis” ”vi” än skrapar ihop tror jag. Alla kan..
/P
Fortsätt med statistikbevakningen så du kan visa Sverige utfallet över 5-6 säsonger. Då börjar vi prata mer än bara slump som vissa antyder. Det är tydligt att Bajen missgynnas, framför allt hemma på Söderstadion. Bara i senaste matchen så är det en solklar straff vi inte får med oss samt ett rött kort vi inte heller får med oss. Tragiskt att domarna inte följer reglerna.
Skulle vilja se motsvarande diagram för hemma och bortamatcher. Såna skillnader är intressanta. Statistik är för övrigt ett underskattat, och tyvärr många gånger, felaktigt använt instrument för att se tendenser. Det här pekar väldigt åt ett håll trots den relativt korta mätperioden.
En sån där gnagare: I statistik finns felmarginalen som utjämnare så man kan inte bara välja att ta med eller ta bort, det är då den blir missvisande.
Det märkliga är att Bajen inte spelar speciellt fult, kanske vårdslöst, men inte fult. Gnaget och Ellos har sina engelsmän som spelar riktigt fult. DIF har sin Jonsson som spelar fult etc…