I alla fall om man ska använda sig av Helsingborg och Sten-Inge Fredins retorik. Då handlade det om en gammal fordran som vid senaste bokslutet redan fanns redovisad i 2008 års resultat samt den svaga balansräkningen. Således, förutom en förbättring av kassalikviditeten ingen förändring för vare sig soliditeten eller balanslikviditeten.

Men säger resultat- och balansräkningar verkligen hela sanningen om ekonomin i en fotbollsklubb?

I Hammarbys fall rör det sig om att klubben sedan årsskiftet cashat hem flera nya spelarfösäljningar, Paulinho, Erkan, Lolo Chanko och nu senast Charlie Davies. Samtliga dessa spelartransfers får nyckeltalen på resultat- samt balansräkningen att snurra av glädje.

Så har Hammarby Fotboll en god ekonomi?

För att få svaret på frågan kanske vi ska gå tillbaka till definitionen av ekonomi.
”Hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov”

Det många glömmer bort är att ”talang” är en resurs lika mycket som pengar är. För betyder Malmö FF:s starka balansräkning att klubben har en god ekonomi?

Problemet i Hammarbys fall är att det är talang som lämnat truppen och pengar kommit in. Och facit säger att de senaste två säsongerna så har man inte lyckats omsätta pengarna till sportslig framgång. För vi ska komma ihåg att Hammarby Fotboll under 2008 köpte och skrev nya kontrakt med talang för mer pengar än någonsin tidigare.

Blir årets spelarförsäljningarna förödande för Bajen?

Vi får inte glömma bort att sommarens transferfönster ser ut att bli det fönster där det allsvenska talangutflödet blir rekordstort. Och det enda relevanta i sammanhanget är hur relationen av talang förändras klubbarna imellan. Och naturligtvis hur mycket respektive tränare får ut av talangen i truppen.

En del säger att ekonomin nu är räddad.
Sparpaketet lever vidare, oavsett transfermiljonerna eller ej. Det är två från varandra helt fristående ben. Sparpaketet är ett resultat av att produkten allsvenskan, produkten stockholmsfotbollen och produkten Hammarby Fotboll inte är lika attraktiv och het som åren 2001-2006. Konsekvensen är att de löpande intäkterna minskat, samt i skuggan av lågkonjunkturen förväntas att minska med 10-20% sedan 2006. Kostnadsmassan måste anpassas därefter, precis som omvärlden anpassar sina kostymer till efterfrågan på dess produkter. 2006 omsatte Hammarby Fotboll AB 77 miljoner exklusive transfers. 2008 var de löpande intäkterna nere på 70 miljoner.

Och spelarförsäljningarna, de är snarare en naturlig del av att kontrakten sakta är på väg att löpa mot sitt slut. I vissa fall klarar klubbarna av att skriva nya längre kontrakt. I andra fall vet spelaren att det finns ligor och klubbar högre upp i näringskedjan där han kan producera mer nytta och få betalt därefter. Det handlar om affärsbeslut från både spelarens och klubbens sida där en åtråvärd spelare förr eller senare lik förbannat kommer att byta upp sig.

För Hammarby Fotboll gäller det nu att på ett ödmjukt sätt investera i rätt saker för att få ut maximalt av sina resurser. Från de löpande intäkterna, från spelartransfers men även från den befintliga talangen i hela föreningen. Det är vad god ekonomi i grund och botten handlar om.