Vind i seglen, Patric, jag törs inte börja där.
Nu har det velats hit och dit om den här brevväxlingsidén i några månader, att den skulle sjösättas när det skiljer sju placeringar mellan representationslaget och HTFF är som du säkert förstår snudd på maximalt dålig timing, det kanske ändå är vad som behövs för att lyckas?
Någon sjungande Svensk Akademi hade jag aldrig hört talas om, inte imponerade länken till Youtube speciellt mycket heller. Hade tänkt undanbe mig musikaliska referenser i vår korrespondens, men så påmindes jag om att du en gång skrev att allting i livet kan förklaras med texterna till albumet London Calling av The Clash.
Vad som skulle förklaras med raderna ”That he who fucks nuns will later join the church” ur Death Or Glory har fallit ur minnet, så gärna musik, men tänk på att min musiksmak utvecklats oerhört sparsamt sen slutet av 70-talet.
Ända sedan internets barndom har det ylats efter biljettbarometrar inför Hammarbys hemmamatcher. Dessa fungerar när det råder ett sug efter biljetter, direkt kontraproduktiva när läget är som inför dagens match mot Väsby. Snälla officiella hemsidan, ge inte efter för barometerkramarna, använd med förnuft!
Karma?
Ett av alla tusen spår i världens bästa tv-serie, Lost, är karma. Serien avslutades tidigare i veckan med en oförglömlig final. Hammarbys situation skulle jag vilja likna vid en episod som hände för några veckor sedan. Alla hjältar var instängda i en ubåt på havets botten. Fyra kilo dynamit med en klocka som snabbt tickade ned. Åsikterna gick isär, skulle man försöka desarmera bomben eller helt enkelt låta klockan gå ner till noll. Syna en eventuell bluff. Osäkerheten berodde på att mannen som planterat bomben i ubåten var lömsk bortom allt förnuft.
Där någonstans tycker jag Hammarby Fotboll befinner sig. Alla står och stirrar på bomben, en del har redan satt på sig flytväst och är på väg bort. Andra är framme och pillar på klockan, rycker i trådarna. Åsikterna om vad som behöver göras är många och motstridiga. Säkert är, där nere på botten är det ingen som har vind i seglen.
Efter att ha läst artikeln du länkade till höll det på att slå slint. Hade jag bott på landet hade jag gått rakt ut i skogen och ställt mig och skrikit tills rösten inte bar, sedan i ytterligare fem minuter. ”För en gångs skull tror jag faktiskt att supportrarna kan tjäna en hacka på den sortens affär.” Om jag skulle sätta upp det citatet i hallen på ytterdörren skulle jag aldrig våga gå ut.
Gillar dina tankar om Memento.
Får jag önska en tatuering? En som aldrig går att ta bort; ”Lär av historien”.
Förra helgen, vid juniormatchen mot Västerås SK spelades Bajen For Ever plattan från 2001 i högtalarna. Då gick det upp för mig att den redan är en klassiker. Flera låtar som jag inte hört på länge lät fortfarande bra. Det känns som den kommer från ett annat liv, även om skivan släpptes i svåra tider.
Hatten av för samlingen på Debaser!
Senast jag träffade Magnus Carlsson var när Strindbergs spelade på Kulturhuset i augusti förra året. Läget i allsvenskan var prekärt, han var där tillsammans med en (dåvarande) styrelsemedlem. Att Hammarby skulle åka ur serien fanns inte. I år blir det tyvärr inget Strindbergs för mig på Kulturhuset, men jag hoppas att det inte är nedflyttning Hammarbyarna på plats behöver diskutera; Putte, Turbo, Magnus och alla andra.
Seger i eftermiddag vore en bra start.
-


2 Kommentarer
Hej, du kan ju inte lägga in spoilers sådär utan vidare… är bara på säs 2.
Men,
jag backade ju från spoilern!
Strök vad jag skrivit om vad som hände med bomben, trots att det skulle ha gjort relationen till Hammarby än lite tydligare.
Jag är sjuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuukt avundsjuk på dig, drygt fyra säsonger av Lost kvar. Kan vi byta liv?