Tidaholmseffekten

Osäker på hur många av Bara Bajens läsare som följde undertecknad när jag skrev på bloggen ”Go Bajen Go”?  

Hur som helst publicerade jag där några inlägg som jag tänkte kunde vara intressanta även för den större publik som följer Bara Bajen.  

Se därför detta inlägg och eventuellt kommande – om du nu redan läst dem – som glada sommarrepriser.  

Idag om ”Tidsholmseffekten”. Med uppdaterade siffror….

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *  

”Öka takten sista kvarten, Tidaholm!” känner alla igen, eller hur?

Själv har jag då och då funderat på hur det egentligen står till med ”förmågan” att lägga in en högre växel i slutet av matchen. Och nu talar jag inte om oss i publiken utan om spelarna på plan.  

Beroende på ställningen kan ju slutskedet i vissa matcher bli oerhört intensivt. Oavsett om det gäller att försvara intjänade poäng, jaga en kvittering eller försöka få till ett avgörande.  

Tänk bara på matchen mot mff hemma i år (anm. avser Malmö hemma 2007). Stämningen på plan och på läktarna var ju så tät att den nästan gick att ta på när Bajen – efter ”hot” om avbruten match – försvarade den surt intjänade ”1-0”-ledningen.  

Men utöver detta har vi ju traditionen med Tidaholmsramsan.  

Och i det här sammanhanget kan man ju faktiskt fundera på om den fungerar?

Det är i alla fall en rätt tilltalande tanke att spelarna – som en effekt av Tidaholmsramasan – får en kick som gör att de presterar det där lilla extra under matchens återstående kvart.  

Så inom ramen för ”kunskaper av begränsat värde” sätter Go Bajen Go tänderna i frågan; Finns det en ”tidaholmseffekt” på Söderstadion?  

Du kan alltså fortsätta läsa den här genomgången antingen som en dödligt seriös validering av ”tidaholmseffekten” eller som en kul lek med siffror för att se hur Bajen presterar i slutet av matcherna på Söderstadion.  

Själv väljer jag den första   

Om man nu ska studera ”tidaholmseffekten” finns det säkert fler infallsvinklar. Men det enklaste är ändå att jämföra målproduktionen på Söderstadion före och efter det att tidtagaruret nått 75 minuter.  

Sagt och gjort. För att få tillräckligt med observationer har jag gått 7 år tillbaka i tiden och studerat när målen tillkommit på hemmaplan och bortaplan.  (Har uppdaterat siffrorna att gälla perioden 2003 – 2009.)

Notera att även de hemmamatcherna vi spelat borta – dvs alla hemmaderbyn på Råsunda – inkluderats i analysen över hemmamatcher. (Även om senaste hemmaderbyt mot aik på Råsunda egentligen borde räknas bort. Ingen tidaholmsramsa vad jag kunde höra. Anm. även denna match avser 2007.)  

Och eftersom de sista 15 minuterarna (+ 3 minuter tillägg) motsvarar cirka 19% av en normal match om 90+3 minuter (dvs 18 / 93 minuter) borde väl saken vara avgjord om även minst 19% av alla mål på Söderstadion tillkommer under den avslutande kvarten. Eller hur?  

Så hur ser det då ut? Grafen nedan ger svar på frågan….

Som ni ser så är den sista kvarten väldigt betydelsefull i fråga om målproduktion.

I snitt gjordes en fjärdedel (26%) av alla mål på Söderstadion (2003 – 2009) under de avslutande 15+3 minuterna. Och endast vid ett år av de undersökta nio åren utgör målproduktionen under den sista kvarten en andel som är lägre än de 19% som den avslutande kvarten plus tre minuter motsvarar.   

Så då var saken bevisad, eller? Nja, men tänk om det är så att vi alltid gör mycket mål i slutet? Alltså även på bortaplan?

Hmm, då får vi väl jämföra målproduktionen ovan med hur stor andel av våra mål på bortaplan som tillkommer under den sista kvarten. 

De gröna staplarna i grafen nedan är exakt de samma som i grafen ovan. Det vill säga andel av målproduktionen som tillkommer under den sista kvarten på Söderstadion.   

De vita – tillkommande staplarna i grafen nedan – visar däremot på hur stor del av Bajens målproduktion som tillkommit under den sista kvarten på bortaplan. Alltså utan stödet av hela Söderstadions ”öka takten…”.   

Och skillnaden är som ni ser ganska uppenbar. Med undantag för det olyckliga 2009 har Bajen på ett konsistent sätt lyckats forcera in mål under den avslutande kvarten. Ingen ”tidaholmseffekt” på bortaplan tydligen.   

Den analytiske läsaren invänder säkert att samtliga lag presterar säkert bättre (med fler mål som resultat) under slutet av matcherna när man spelar på hemmaplan. Och till viss del stämmer det nog.   

Bajens genomsnittliga andel mål producerade på Söderstadion under den sista kvarten ligger – som beskrivits ovan – på 26%. För Bajens motståndare på sina respektive hemmaplaner ligger snittet på runt 20%.  

Så är ”tidaholmseffekten” bevisad nu? Nej, det finns faktiskt ett perspektiv som återstår. Fotboll handlar ju – som bekant – om att inte bara göra mål. Utan även att förhindra att släppa in mål.   

Ingen ”tidaholmseffekt” om vi inte håller tätt den sista kvarten samtidigt som vi gör mål.   

Avslutar därför denna genomgång med att ställa antalet mål Bajen gör på Söderstadion under den sista kvarten mot antalet mål vi släpper in under samma tidsperiod.   

Resultatet – som presenteras i grafen nedan – blir en kvot som anger antalet mål vi gör framåt för varje mål vi släpper in bakåt under den sista kvarten på Söderstadion.   

Och det där känns ju rätt bra. Under i princip samtliga år (2008 undantaget) gör vi alltså fler mål framåt än vad vi släppter till bakåt under den sista kvarten. Under t.ex. 2005 men även i år har Bajen gjort 5 gånger fler mål än vad vi släppt in under den sista kvarten. Och inte under något år har vi släppt in fler mål än vad vi gjort.   

Så vad är slutsatsen av detta ”pseudovetenskapliga” blogginlägg?   

Jo, Go Bajen Go konkluderar glatt att ”tidaholmseffekten” är högst påtaglig.    

”Öka takten sista kvarten. Tidaholm” finns och den fungerar :-)   

Och för Er som önskar lite bakgrund till, och historien runt tillkomsten av, ”Öka Takten Sista Kvarten, Tidaholm” kan kolla här eller här.   

Vilken som är sann? You tell me!   

Finns det ytterligare versioner?  Kommentera gärna inlägget!   

Go Bajen Go