Det har varit en del pyssel, därav dröjsmålet med mitt svar Patric. Något gammalt tränarnamn får du inte av mig, fast jag är förvånad att det inte dykt upp ett nytt. Förvånad därför att det stått på internet att de nuvarande skulle fått sparken. Allt som står på internet är sant, sant?

Läsa är mer intressant än gamla tränarnamn. David Eaglemans bok ”Sum – Forty tales from the afterlives” är bland det roligaste jag läst på länge. Fyrtio berättelser om döden, hade bara matchen mot Landskrona hemma slutat på ett annat sätt hade jag snott inledningsberättelsen och använt här. Som säsongen utvecklat sig finns det säkert skäl att återkomma.

Det tog fem dagar!
Det finns antagligen mer nyanserade tillfällen att ta fotbollstemperaturen i en stad som Barcelona än att som förstagångsbesökare anlända morgonen efter att Spanien gått till VM-final. Lika korkat som att avfärda staden som en turistfälla med oproportionerligt antal pubar med brittisk inredning bara genom att röra sig i de mest centrala delarna. Det såldes fotbollssouvenirer överallt, precis överallt. Folk gick gärna omkring i dessa. I fallande skala; landslaget/Barcelona/engelska klubbar/Real Madrid/obskyra lag (jag har foton på en i Hammarbytröja, fast det är min son så det kanske inte ska räknas).

Efter fem dagar gick jag förbi affären på fotografiet. Där satt en tröja, nej inte Zlatan-tröjan, utan den under, RCD Espanyols. Zlatan är på intet sätt någon kommersiell frontfigur i Barcelona, flera spelare i laget säljer fler tröjor, men här och var dök de ändå upp i butikerna. RCD Espanyol är andralag i staden. Grundad mindre än ett år efter FC Barcelona. I år kom laget elva i serien, femtiofem poäng efter seriesegrarna FC Barcelona. Laget var helt osynliga ute på stan. RCD Espanyol har en nybyggd arena och jag kunde inte låta bli att fundera kring vilken självbild klubben och dess supportrar har. Du vet att jag gärna diskuterar vår egen självbild, var vi står i förhållande till AIK och Djurgården och hur vi ska agera utifrån det. Vore det inte för att clownen Sanny Åslund spelat i RCD Espanyol skulle jag redan på plats avsatt lite tid och kraft, försökt läst på vid hemkomsten om hur klubben ser på sin position, och framför allt hur dom tänker, agerar och tänker kring framtiden. Sitter det klubbfolk med mer eller mindre prilliga undersökningar och yrar om att egentligen är det Espanyol som är störst?

Det firades rejält på Ramblas efter finalen. Inte som på Medis 2001 såklart, men inte pjåkigt.

Ett fall framåt.
Ett vidrigt uttryck som inte förmedlar något annat än ytterligare en förnedring. Ändå måste jag säga att 1-1 mot Ljungskile och 0-0 mot Falkenberg inte är någonting annat än ett fall framåt. Ska vi undvika degradering i år måste vi helt enkelt sluta förlora på Söderstadion. Hade vi fått 2-2 mot Norrköping och 0-0 mot både Brage och Öster hade tabellen sett ut enligt följande, allt annat lika:

Degerfors – 27
Norrköping – 25
Sundsvall – 25
Syrianska – 24
Örgryte – 23 (en match tillgodo)
Ljungskile – 23
Hammarby – 23
Assyriska – 22 (en match tillgodo)
Landskrona – 22
Brage – 21
Inte mycket bättre, men Hammarby på en sjundeplats. Viktigare; Öster på trettonde plats med 14 poäng.

Europas viktigaste musikfestival närmar sig med stormsteg. Rebellion i Blackpool. Själv tänker jag försöka pricka in Department S, Slaughter and the Dogs, King Blues, Stiff Little Fingers, Cockney Rejects och ett knippe band till. Roligare för staden än att jag kommer dit är att det lokala fotbollslaget Blackpool FC för första gången sedan 1971 spelar i högsta serien. Blackpool FC är en anrik förening, till och med två år äldre än Hammarby, grundat 1887.

Snacka om att man välkomnats med en armbåge. Man inleder med två bortamatcher, sedan en hemma för att följas av ytterligare två bortamatcher. Istället har man fyra raka hemmamatcher i april. Den eminenta hemsidan Osynliga Handen kan säkert med någon ekonomisk graf visa att Blackpool med all säkerhet kommer vara mer eller mindre avhängda i april.

Patrics senaste: