Hammarby har så här långt spelat fyra finaler*. Årets final i Svenska cupen är därmed den femte. Fem finaler på 95 år innebär en final var 19:e år. I år är det hela 27 år sedan sist. Mellan den första och den andra dröjde det dock ännu längre – 55 år.

Finaler är sådeles ingenting vi blivit bortskämda med, så det finns all anledning att gå till Söderstadion på lördag.

Här följer en kort genomgång av tidigare finaler och vägen dit.

Final 1
Hammarbys första starka period kom under 1920-talets första del. Man deltog bl a i Svenska serien, som var den största serien på den här tiden.

1922 kvalificerad man sig till final i Svenska mästerskapen. Finalen spelades på Stockholms stadion mot Gais den 8:e oktober. Pokalen man spelade om var Svenska Fotbollpokalen.

Vägen till final:
IFK Eskilstuna (hemma, Stadion) 5-0 (Pegge Nilsson 3, Kalle Karlberg, Gutta Pettersson)
Värtans IK (hemma, Stadion) 3-1 (Gutta Pettersson 3)
Örgryte (semifinal, hemma, Stadion) 2-1 (Gutta Pettersson 2)

Ett stort avbräck i finalen för Hammarby var att stormålvakten Victor ”Kucku” Olsson inte kunde delta p.g.a. sjukdom. Hammarby spelade väldigt bra och hade det större bollinnehavet och skapande flest chanser. Sämre avslut och ett svagt försvarsspel, p.g.a. Victor ”Kucku” Olssons frånvaro, resulterade dock i att Gais till slut vann med 3-1.

Hammarbys laguppställning i finalen:
Rikard Westling – Gösta Wihlborg, Reinhold Norberg – Samuel Bengtsson, Helge Andersson, Paul Sellberg – Ernst Westerlund, Gustaf Pettersson, Per Gösta Nilsson, Gustaf Björk, N Wigzell

Final 2
Nu startade Hammarbys andra starka period – över 50 år efter den första. 1977 kom man på en sjundeplats i Allsvenskan, vilket räckte till att bli bäst i stan igen, första gången sen 1961. Det var en bedrift man skulle upprepa fyra av de fem följande säsongerna.

1977 nådde man för första gången final i Svenska cupen. Man mötte Öster på Söderstadion den 19:e maj inför 7 818 åskådare. I Svenska Cupen väntade sedan 1967 Gustaf VI Adolf:s pokal på segraren.

Vägen till final:
Västerås SK (borta) 1-0 (Janne Sjöström)
BK Derby (kvartsfinal, hemma) 2-1 (Björn Hedenström, Kenta Ohlsson)
Elfsborg (semifinal, hemma) 1-0 (Mikael Rönnberg)

Hammarby förlorade med 1-0 efter mål av Anders Linderoth, som långt senare skulle bli Bajens tränare.

Finallaget:
Gunnar Wilhelmsson – Mats Werner, Thom Åhlund, Björn Hedenström, Klas Johansson – Jan Svensson, Johan Hult, Billy Ohlsson, Kenneth Ohlsson – Jan Sjöström, Mikael Rönnberg – Börje Forsberg, Thomas Sjöberg

Final 3
1982 införde Fotbollförbundet allsvenskt slutspel om SM-guldet och med sin andraplats i Allsvenskan var Hammarby kvalificerat.

I finalen, som den här gången avgjordes över två matcher, väntade IFK Göteborg. Det var fortfarande Svenska Fotbollpokalen som segraren skulle få lyfta.

I kvartsfinalen besegrade Hammarby Örgryte enkelt, 1-0 borta (Peter Gerhardsson) och 5-1 hemma (Jonnie Efraimsson 3, Björn Hedenström, Peter Gerhardsson).

I semifinalen väntade Elfsborg och man förlorade borta med 3-1. Bajens mål av Björn Hedenström. I returmatchen på Söderstadion vann man med 3-0 (Michael Andersson, Jonnie Efraimsson, Peter Gerhardsson) och finalplatsen var klar.

Den första finalmatchen spelades den 27 oktober i Göteborg. IFK tog ledningen, men Jonnie Efraimsson bröstade in 1-1, vilket också var halvtidsresultatet. I andra tog Göteborg över och radade upp målchanser. Men i den 87:e minuten vann inhopparen Thom Åhlund en nickduell och helt plötsligt var Peter Gerhardsson fri och rullade in bollen och Hammarby lyckade vinna med 2-1.

Då Hammarby bara förlorat en match hemma på Söderstadion sedan augusti 1981, var man nu favoriter till segern. Returmatchen spelades den 31:a oktober inför 15 583 åskådare. Matchen började trevande men efter ett tag tog Bajen ett visst grepp och bl.a. sköt Michael Andersson i ribban. IFK Göteborg tog däremot vara på sina chanser och gick upp till 2-0. Tjugo sekunder in i andra halvlek gjorde man även 3-0. Uffe Eriksson reducerade till 3-1, men det blev guld till IFK Göteborg.

Hammarby hade slutat tvåa i serien och vann därför Lilla Silvret. Den bästa allsvenska säsongen någonsin och den första mästerskapmedaljen sedan 1922.

Laget i finalen:
Anders Forsberg – Per Holmberg, Björn Hedenström, Sten-Ove Ramberg, Klas Johansson – Thomas Dennerby, Mats Wahlberg, Michael Andersson, Ulf Eriksson – Jonnie Efraimsson, Peter Gerhardsson – Kenneth Ohlsson, Thom Åhlund

Final 4
1983 nådde Hammarby för andra gången finalen i Svenska cupen. Den 19:e maj mötte man återigen IFK Göteborg, den här gången på Råsunda inför 13 245 åskådare. För sista gången på ett tag var det Gustaf VI Adolf:s pokal som gällde.

Vägen till final:
Ifö/Bromölla IF (borta) 8-2 (Billy Ohlsson 5, Uffe Eriksson 2, Mats Wahlberg)
IFK Trollhättan (borta) 3-0 (Uffe Eriksson 2, Jan Wegerman)
Kalmar FF (hemma) 1-0 (Mats Wahlberg)
Sandvikens IF (kvartsfinal, hemma, Stadion) 5-0 (Jörgen Sandell 2, Klasse Johansson, Sulo Vaattovaara, Peter Gerhardsson)
IFK Norrköping (semifinal, hemma) 1-0 (Peter Gerhardsson)

Hammarby började finalen bra, men tröttnade och förlorade med 1-0 efter förlängning.

Finallaget:
Anders Forsberg – Sulo Vaattovaara, Björn Hedenström, Sten-Ove Ramberg, Klas Johansson – Thomas Dennerby, Mats Wahlberg, Michael Andersson, Ulf Eriksson – Kenneth Ohlsson, Peter Gerhardsson – Jan Wegerman, Michael Samuelsson

Final 5
2010 är Hammarby framme vid sin tredje final i Svenska cupen, när man den 13:e november tar emot Helsingborg på Söderstadion. 2002 gjorde Gustaf VI Adolf:s pokal comeback i cupen.

Vägen till final:
Värmdö IF (borta) 3-2 efter förlängning (Tobias Holmqvist 2, Linus Hallenius)
Trelleborg (hemma) 3-1 (Simon Helg 2, Sebastian Bojassén)
Elfsborg (hemma) 3-1 (Sebastian Castro-Tello 2, Petter Furuseth)
Brommapojkarna (kvartsfinal, hemma) 2-2 efter förlängning (Sebastian Castro-Tello, Linus Hallenius)
- Hammarby vidare efter 5-4 på straffar
Kalmar FF (semifinal, hemma) 2-2 efter förlängning (Marcus Törnstrand, Sebastian Castro-Tello)
- Hammarby vidare efter 4-3 på straffar

—————————-

* Jag räknar här inte med finaler i Hallsvenskan, Nackas Minne, Five-a-side, Stockholm cup m.m.