Bajenkavlen: Året var 1989 – Pernilla Olsson

Året var 1989. Jag hade precis börjat på gymnasiet ute i Vällingby. Mitt hammarbyintresse var väldigt ordinärt på den här tiden. Jag var ingen regelbunden gäst på Söderstadion utan hade nog bara gjort något besök om året tillsammans med pappa. Farsan är grönvit men tillhör inte den fanatiska skaran. Däremot var det självklart att jag höll på Bajen. Så hade det ju alltid varit.

Farmor, som dog ett bra tag innan jag föddes, hade ett café på Brännkyrkagatan. Ett ställe dit Nacka tog sig ibland. Farsan berättar att Farmor ringde hem till Aspudden där de bodde och berättade att ”Nu Stickan, nu är Lennart här”.. och pappa slängde sig på cykeln och cyklade in för att få den stores autograf. Eller bara få säga hej.

Fredagen den 20:e oktober fick jag ruskigt ont i magen. Det kulminerade under en idrottslektion på eftermiddagen och smärtorna jag hade var knivlika. Hasade mig dubbelvikt upp till skolsyster som direkt ringde farsan och sa åt oss att åka in till sjukhuset. Där minns jag att de klämde på min mage och konstaterade att det förmodligen – även om det såg lite märkligt ut – nog var en blindtarm som ville bli bortplockad.  Sen på fredagskvällen blev jag opererad.

Smått traumatiskt minns jag uppvaknandet och att trots morfinrus så fanns magsmärtorna kvar. En sjuksköterska berättade att man tagit min blindtarm men att den varit fin. Det var inte den som var inflammerad utan det var buken i stort. Läkaren berättade sen att mina körtlar blivit förkylda och svullnat upp. Det var det som orsakade smärtorna. Hur som helst, frisk skulle jag bli bara jag fick lite antibiotika. Kvar på sjukhuset blev jag.

På söndagen började smärtorna avta och jag började i tanken fokusera på matchen med stort M. För även om jag inte hängde på Söderstadion så hade jag ju koll. Jag visste ju att den här söndagen var där allt skulle avgöras. Om vi skulle ta klivet upp i Allsvenskan igen.

Jag vet inte om ni minns men eftersom det här var före internet så var man ju hänvisad till radio. På sjukhusen hade man en slags kudde med inbyggd högtalare som man kunde lyssna på SRs radiokanaler.

Tror ni att Radiosporten fungerade? Icke. Det var bara brus på den kanalen och ännu en sjuksköterska log beklagande och sa att ”du får väl lyssna på en annan kanal istället”. Ridå. Där låg jag och hade inte en chans i världen att få reda på något.

Frustration.

När det så äntligen var dags för sporten på TV bad jag om att få bli utrullad i dagrummet. TV på rummet var det ju inte tal om. Där ute satt två gamla damer och tittade på något helt annat än sportnytt. Jag förklarade för dem att jag måste se sporten.

- Jamen lilla gumman, nu tittar ju vi på det här förstår du…
- Nä, jag förstår inte. Eller, NI förstår inte. Jag MÅSTE se sporten.
- Fast vi var ju trots allt redan här…
- M Å S T E ! !

Jag vet att jag själv blev förvånad över styrkan i rösten. Damerna tittade på varandra och den ena bytte kanal. Jag kom in mitt i inslaget. Minns det som att det vore igår. Ödesmättat. Vasalund i förarsätet.

När så Niclas Jönsson gör det där målet, i verkligheten hade det ju varit klart ett tag, så skrek jag. Rakt ut. Högt. Och smärtan i magen var obeskrivlig. Mitt skrik var dock av ren och skär lycka.

Jag minns hur två syrror kommer rusande. Damerna i dagrummet såg likbleka ut och folk trodde väl att aortan brustit på mig eller något. Jag minns de oroliga blickarna, handen på högerarmen och sjuksystern som oroligt frågade hur det var med mig?

Jag sökte hennes blick med tårar i ögonen. Sken upp och sa:
- Jag har aldrig varit så här lycklig……

—————————————————————————————————————

Pernilla Olsson,

har sedan 2002 varit skribent på Svenskafans.com. Till vardags är hon lärare på en skola i Bromma där hon förutom gör allt för att barnen ska nå sina kunskapsmål även för en kamp för att fler barn ska bli Bajare. Nu också en av tre bloggare på bloggen Årstakex.

Foto: Cornelia Adolfsson

 

—————————————————————————————————————

Foto: www.hifhistoria.se

 
 

About the author

Bakgrunden till Bajenkavlen är nedanstående fråga som skickades runt till såväl kreti som pleti. Den som tog upp frågan fick också skriva: ”Det skulle vara kul att göra någon sorts ”stafett” med små korta (eller långa) inblickar i att vara med och runt Bajen. Vad skulle du skriva i så fall? Skulle det kunna vara något som skulle kunna vara kul? Kan man lura med er på något sådant? Det finns INGA krav på längd eller innehåll. Det kan vara en text (lång eller kort), en bild med en kort historia till eller vad vet jag – en låt.”

More posts by

 

1 Kommentar

  • aa

    Vackert, minnen från undret i Karlstad 89 ger mig glädjetårar.

     
 

 

Skriv en kommentar

måste fyllas i

måste fyllas i

valfri


 
 
%d bloggare gillar detta: