Dagen efter en derbyvinst brukar vara de allra bästa av dagar. Man studsar upp med ett leende och möter världen med rak rygg. Idag vaknar jag istället upp med en besk eftersmak i hela kroppen. Det går inte att glädjas fullt åt gårdagen och den här segern, tyvärr.

Glädjen som infann sig direkt efter Eriks otroliga nickmål omvandlades på en sekund till en iskall kår i hela kroppen när han föll ner till marken och blev liggandes, medvetslös. Jublet från vår läktare försöktes med allt vi kunde tystas i takt med att alla såg vad som skett.
Med gråten i halsen och hoppet om att Erik skulle vakna till stod vi helt stilla och följde vad som hände på planen.Bajens sjukgymnast Mikael Klotz låg på knä bakom Erik och klappade lugnande på hans kind. Fruktansvärda, förlamande minuter.

Det som sedan händer från klacksidan mittemot är bortom ofattbart. Ofattbart, respektlöst, inhumant. En människa ligger medvetslös, krampande, och medan sjukvårdspersonal försöker arbeta med Erik ropar motståndarlaget ”låt han dö, låt han dö”. Det är för mig fullkomligt ofattbart. Samma personer som vet exakt hur det känns att förlora en lagmedlem, väljer att skrika den här ramsan. Har man glömt hur det känns?

Det slutar att handla om fotboll, rivalitet, tre poäng och prestige när någons liv hänger på en skör tråd. Det borde åtminstone göra det. Oavsett färg, oavsett lag och oavsett person borde respekten för individen finnas där. Det gjorde den inte igår.

Jag vill absolut inte svartmåla en hel grupp. Vi måste förstå att det här lika gärna kunde ha skett i en helt annan klack också. Men det rättfärdigar inget. Det visar dock att det finns problem. Ett problem som jag tror är större än fotboll och supportrar. Men nu var det på fotbollens spelplan det skedde och då är det där vi får ta tag i det. Vi måste ta fighten där den uppstår för att kunna försöka hitta en lösning. Det ska dock sägas att det var många AIKare som tog avstånd, gick från arenan och som försökte ta fighten bland sina egna. En eloge till alla er.

Erik mår som tur är bra. Vi fick rapport av Hammarby fotboll strax efter han lämnat arenan med ambulans att han var vid fullt medvetande och med full känsel i hela kroppen.Däremot fick han en kraftig hjärnskakning och en fraktur på fotleden i och med fallet och fick stanna på sjukhuset över natten. Det är det allra viktigaste i detta. Att Erik mår bra. Allt annat är sekundärt.

Foto: Peter Jonsson