Det var något av en extrem säsong, 2003. I stort sätt samtliga nyförvärv, trots att de inte riktigt kunde klassas som stora namn när de kom, var ytterst produktiva. Östlund, Mikkel, Fjortoft, Dede, någon mer? Men också några tidigare förvärv som fick sitt genombrott, i första hand Pablo och Max som mittback under hösten. Kennedy gjorde troligen sin bästa säsong i Bajentröjan. Tittar man på års DVD:n så ser man att han låg bakom i stort sätt samtliga mål framåt. Gjorde på egen hand 12 mål och 6 assist. Jag kommer ihåg den notoriske gnällgubben som då satt bakom mig på Söderstadion, efter första halvlek i premiären mot Elfsborg utbrast: Jag är så jävla nöjd! Var tvungen att vända mig om och se om det var samma snubbe som åren innan 🙂
Men det var också ett år där klubben letade efter professionell identitet som en snabbt växande klubb i svensktoppen med åtminstone ett ogenomtänkt och illa valt beslut, avstängningen av Kennedy och Målmicke.
