Ev.
Antagligen underskattar vi från läktarna också anpassningstiden. Nytt land, ny världsdel, klimat, spelsätt, helt annan typ av fotboll, plastgräs; tydligen fick familjen barn precis när de kom till Sverige också, omställningen alltså smått monumental. Värt att lära till framtiden kanske; jag har också mer eller mindre dömt ut längs vägen…
Vore ju fantastiskt om det HÄR är den riktige Romulo.
Två andra reflektioner från den ljuvliga måndagen: 1. att Nanne aldrig kan ta sig igenom en PK utan att gnälla på något. Aldrig utstråla minsta segerglädje. Nu var det svensk fotbolls försvarsspel som var uselt, efter att snart ha haft tre säsonger på sig att själv sätta det med Bajen kanske man ska börja där. Suck.
2. Ännu en gång. Grande tifogrupp! Vilket jävla jobb!
